Nytt år sedan sist jag skrev något. Hoppas ni har haft en bra start på det nya året.

Vi trodde vi äntligen skulle bli husägare men det sket sig - IGEN! Det finfina huset här i Dalsjöfors rakade i höjden till 1,6 miljoner redan första budgivningsdagen. Bara att glömma och gå vidare. Det förra vi tittade på är fortfarande inte sålt så vi hoppas på en ny chans där så småningom. Nåt vajsing med den där mäklaren där, så vi väntar tills vi kan få tag på ägaren istället.

Det börjar bli smått outhärdligt att trängas i den här trean. Det sliter snabbt på humöret när jag inte kan få mig en ensam stund, något som jag emellanåt är i skriande behov av. Att ta bilen en sväng är uteslutet om det är minusgrader ute, låsen fryser och krånglar numera redan vid minus 2 grader. Jag kan inte fatta att jag har haft den här jäkla bilen i 7 år nu. Varje höst bävar jag för vintern och vill byta bil, men det har inte blivit av. Jag är nog lite kär i skrället ändå, iaf när det inte är kallt ute. I fredags skule jag besikta den men var tvungen att boka om tiden då jag däckades av feber och förkylning - igen! Hoppas att det inte blir bihåleinflammation av det, för penicillinet jag åt före jul vill jag inte ha igen. Kass i magen som fan i evigheter. Som om det inte räckte med att själva julen är en pest. Jajaaa, skit samma nu för nu är det ett nytt år att se fram emot och nästa jul kanske blir i vårt eget hus. Då kan det nog kännas lite roligare.

 

Idag skiner solen men det är 3 minusgrader så jag vågar inte ta bilen någonstans för den går inte att låsa. Även om jag inte skulle sörja ihjäl mig om den blev stulen (ett bekymmer mindre) meeen den är ju bra att ha när jag inte har tillgång till Volvon. Ställde min bil i svärmors varmgarage i några dagar i hopp om att den skulle torka till ordentligt och inte krångla i låsen, men den jävlas lika mycket ändå. Lånade svärmors lilla Citroen några dagar men den är som en fladdrig vante på vägen när det är snö så jag kör hellre min och låter den vara olåst. Kan ju sätta en lapp i rutan till tjuven; "Går ej att låsa och avgassystemet är på väg att ramla av". Förra året när jag besiktade den så gick den igenom utan anmärkningar, men killen sa att den rullar nog en vecka till åtminstone. Ett år har den rullat utan att avgassystemet har rasat, men min sambo har förbjudit mig att köra över snöhögar..  Men vafan, har dom inte plogat har man inget val eller?! Bara att bröta på så delarna flyger, bara jag kommer fram. På torsdag ska jag besikta min röda raket, men avgassystemet låter inte riktigt helt.... och jag har INTE plöjt genom nån snöhög, .. tror jag iaf. När saker och ting börjar skramla i bilen... det är då man använder volymknappen på stereon. Vips är allt skramel borta.

 

Äntligen har jag blivit fri från ännu en av mina mediciner. Vanligaste biverkningen på den är viktökning. Inte konstigt att jag gått upp nära 17 kg sedan jag började äta den för drygt ett år sedan. Förhoppningsvis ska det bli lättare nu att bli av med kilona. Imorron har jag en telefontid med min läkare. Det är dags att trappa ut den sista medicinen och bli fri från läkemedelsbojorna. Jag känner mig stabil nog att sluta helt med pillerknaprandet. Mina mörka djupa stunder har blivit lite grundare och mer kortvariga och det blir längre och längre mellan gångerna. Att jag har hållt på att arbetsträna ett tag nu har verkligen stärkt mig och jag känner mig gladare. Från februari ska jag öka från 3 till 4 dagar i veckan på jobbet.

 

Näe nu är jag shoppingsugen, undrar om det fortfarande är minusgrader ute?

 

See ya!